Bajskorvens väg till havet
Det var en gång en bajskorv som precis blivit utbajsad ur Marcels rumpa. Denna bajskorv var limegrön eftersom att Marcel vars rumpa som hade bajsat ut bajskorven hade ätit lime. När Marcel spolade så åkte bajskorv ned i avloppen och det var en väldigt omtumlande resa för den limegröna bajskorven.
Första hamnade bajskorven med en massa andra bajskorvar med de var inte limegröna de var bajsbruna. De andra bajskorvarna retade den limegröna bajskorven och sa att han var en limegrön ful gammal bajs som hade börjat mögla.
Bajskorven grät och grät, tills det blev stora floder i tunneln de befann sig i. Och de flöt vidare till reningsverket...
I reningsverket blev de små bruna bajskorvarna blå men den limegröna lilla bajskorven han fortsatte vara limegrön. Han retade tillbaka genom att säga hahahaha! ni är blå! Och de blåa bajskorvarna blev så ledsna att de grät så mycket att de flöt vidare ut i avloppstunnel, som var det sista stoppet innan havet...
Avloppstunneln luktade så gott tycker alla bajskorvar och började bli snurriga i bollen och den limegröna bajskorv blev så ledsen för att ingen ville prata med honom så han grät jättemycket och plöstligt så var det en stor avsats och de flög ut ner i en stor blöt mörkblågrönsvartmarinblå pöl som tydligen kallades havet.
